torsdag 9 augusti 2012

På förvaret

Idag läste jag om en kvinna på ett förvar som var i 7e månaden och bar på HIV hon skulle utvisas till Burundi och ett avvisnings försök hade gjorts. Burundi har inte bromsmediciner unga män och kvinnor dör av HIV därför att de inte har tillgång till de mediciner som stoppar nedbrytningen av det egna immunförsvaret. En gravid kvinna behöver ett särskilt omhändertagande vid förlossning och barnet behöver medicin för att minska risken för HIV. Finns det i Burundi? Möjligtvis för den som har pengar mycket pengar. Kvinnan på förvaret har inga pengar och kommer inte få någon medicin.
Det är skillnad en avsevärd skillnad visst finns sjukvård men den är inte tillgänglig för alla. Alla vi som minns HIV från början, alla vi som hade vänner som drabbades under sent 80-tal tidigt 90-tal vet att HIV obehandlat leder till allvarlig immunbrist som leder till döden. Migrationsverket minns inte det inte heller den läkare som migrationsverket pratat med minns hur det var med avmagrade 27åringar som väntade på döden. Jag minns hur det var och det gör detta avvisnings beslut så absurt. Vem kan fatta ett beslut att skicka en kvinna och hennes ofödda barn till svår sjukdom och ond bråd död? För utan medicin så leder HIV till AIDS och en allt för tidig död.
Kan ett barn med HIV klara sig utan sin mamma? Ibland om det finns släktingar som kan ta hand om barnet och försörja det.
Det är inte ett brott att söka asyl det är inte ett brott att vara flykting, ändå sitter denna kvinna på ett förvar alltså ett slags fängelse i väntan på avvisning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar