Till minnet av en kamrat

Idag var det begravning för en kamrat.En som gick före i frågor om kvinnors rättigheter när det inte var självklart. Självklara rättigheter som inte alltid varit självklara. Kampen för solidaritet och rättvisa.
Det är långt mer än ett år sedan jag fick en förfrågan om vänskap på facebook. Märkligt ställe att vara vän men sådan  är tiden, märklig.

Så innan min låga flämtar till,
och skymningstimman tiger still,
vill jag vara ett bloss för dom som följer oss
en tid, ett ljus på deras stig;
En tid, ett ljus i deras liv.

 Hon kom fram till mig under en samling för vänsterpartiet om en förfrågan kring ett parlamentariskt uppdrag. På kvällen hade jag ett mejl pragmatiskt är nog det ord jag först tänkte på.
Det är få som ger pragmatiska råd oftast dras man bara med i något stort man inte ens förstår. Nästa mejl inför kongressen det gick ut till många en praktisk beskrivning av hur saker och ting går till.
För oss som bara kastas in kan det inte med ord beskrivas hur lättad man blir av någon som förklarar, som vet.

Min kamrats liv handlade om mer, om att hålla ihop, om kamratskap och det viktigaste systerskap ger styrka. För det får vi kvinnor som ger oss in på en arena som de fakto stipuleras av män,får sent om sider lära oss.att styrkan ligger i ett systerskap,där vi ger varandra kraft och legitimitet. Ingen annan kommer att ge oss det och det handlar ofta om praktiska tips. Om att hålla ihop.

Jag har beskrivit min kamrat som pragmatiker men vill också framhäva det ideologiska djup som hon hade i analysen. En annan och en solidarisk fördelningspolitik. Det är idag inte självklart och vi måste återta segrar som vi redan vunnit och vi måste ta den striden igen och igen.
Det fackliga arbetet där jag använder Joe Hills ord sörj inte- organisera er. Organisation som modell och även maktmedel som oumbärligt i kampen för rätten till arbete, arbetsmiljö och rätten till jämställd lön.
Jag avslutar med Bertoldt Brecht några ord om pragmatism organisering men även viktig socialistisk analys.Det är nog så jag vill minnas dig  

Var inte rädd för att fråga, kamrat!

Låt ingen lura dig

Se efter själv!

Vad du inte själv vet

Vet du ej.

Granska din räkning

Du ska ju betala.

Sätt ditt finger på varje siffra

Fråga: hur kom den hit?

Du skall ta ledningen och makten


Marie-Ann Eriksson  var mycket mer men satt i riksdagen på mandat av Göteborgskommun mellan åren 1979-1986 för Vänsterpartiet
Hon var ordinarie ledamot i regionutvecklingsnämnden
Distriktsordförande för vänsterpartiet, 
Regionfullmäktige 
revisor , valberedare partistyrelseledamot och hade många fler parlamentariska uppdrag än vad jag räknar upp här,
 Framför allt Bengts älskade hustru och Älskad och saknad mamma till Håkan och Agneta
 

Som du egentligen vill så tar vi kampen och gör en annan värld möjlig!