I mitt parti så betalar vi partiskatt men inte alla så välvilligt en diskussion mellan två som eftervärlden varken skulle höra eller minnas . Man kastar ju bort fyra år av sin karriär var ett argument för att inte betala. I en tid när så många lever på minimum och är utförsäkrade.
Olof Palme sade en gång att politik är att vilja. Vilja förändra världen till en mer rättvis plats att leva i ett mer solidariskt samhälle. Politikens kärna måste handla om viljan till förändring och att det är ett arbete som sker av politisk övertygelse .
Vi lever i en tid där så många lever på fattigdomens gräns efter åtta år av alliansens politik där pengar gått från sjuka och fattiga till skattelättnader till rika och förmögna. Det blev pinsamt att lyssna på argument om att ingen skulle vilja vara politisk sekreterare med en så usel lön. Det är tjugosökande
till varje tjänst och det handlar inte om lönen. I en tid när så många inte har ett arbete att gå till och lever på existens minimum. I den stunden så tänkte jag vad synd att den politiska diskussionen inte föregått valen . Politik är att vilja förändra inte att vilja bli rik det finns tusen andra sätt att bli rik på om det är det man vill. Visst kan det vara bra att vara smidig i uppgörelser men det får inte bara vara smidiga personer i politiken. Det måste finnas de som tror på socialismens kärna och som vill förändra livet till det bättre för alla de som blivit ännu fattigare under alliansens dagar.
Vi har kämpat för enträngsel skatt i tjugo år och nu har vi en trängselskatt som ska betala ett västsvenskt paket . Jag har inte bil så den berör inte mig och rika partikamrater i stan berörs inte heller den berör fattiga med bil i stadens utkanter som är beroende av sin bil. Istället för att dum förklara dessa kunde man förbättra systemet så att det bara drabbade rika bilägare och inte fattiga. Det görs inte skatten är lika för alla och gynnar höginkomsttagare.
Så mycket för den rättvisan och för den socialismen....
Min pappa är uppvuxen i fattig Sverige det är inte jag men det Sverige som växer fram under dessa dagar är ett Sverige där några växer upp i fattigdom som inte har höga arvoden eller höga löner som politiska sekreterare . De bor i förorter i lägenheter sparsamt möblerade , de äter gröt morgon middag kväll sista dagarna i månaden. Det gjorde nog min pappa också i bland. Därför blir jag trött på företrädare som gnäller över partiskatten . Det är inte så att fattiga idag kan välja karriärer som akademiker på samma sätt som min pappa fick. socialdemokraterna instiftade stipendier för arbetar barn så att de skulle få möjlighet till högre studier.
Jag blir lite trött på dumförklandet av arbetarklass som kanske inte har råd att tänka på miljön då det finns för mycket månad kvar på lönen.
