torsdag 23 april 2015

Ett pass till Jenin

Du kommer kallad till ett möte
genom en telefon får du en tolk
blir du ombedd att skriva under ett dokument
som avgör ditt liv
du kan inte läsa ett ord
av de ord som skrivs
Och om Du inte skriver
under  så kommer polisen
Att ta dig .
Du förstår inte ett enda ord
När jag ändå säger men vi måste läsa varje ord
Så blek nästan grå så skriver du orden
Jag har en sten från Ramallah och Jenin
Soluppgången där är så grym och ändå vacker
Du kommer bli kallad igen
Göm dig från denna grymhet glöm att
Du varit här
Glöm att vi någonsin
Sagt rättigheter
Vi menar tydligen inte det
Ett pass till Jenin

måndag 20 april 2015

Tusen drömmars grav

Igen, ska jag sitta med en rädd människa på flykt som så många gånger förr försöker jag hitta någon form av lugn, av lugnande ord. Jag försöker intala mest mig själv att det kommer gå bra fast det är långt ifrån sant.
Under helgen har 900 människor mött döden , drunknade i Medelhavet knappt en vecka efter att en överfylld båt med 400 flyktingar mött samma öde. Medelhavet har blivit dödens hav. Europa som ett fort där ingen släpps in. Murar är ingen olycka de är skapta av människor och människor kan också riva dem.
På förvaret sitter Sahar i väntan på att skickas till ett land där hon som kvinnorättsaktivist inte är välkommen. Afghanistan som inte anser att kvinnor har samma värde som män. Ett land där journalister dödas för det fria ordet. Nils Horner var en av dem. Migrationsverket menar att så inte är fallet men har lite svårt att förklara hur en svensk journalist dog där .

Vad är det för en tid ? Träden i sin blomning blir till aska då det döljer så mycket smärta att tala om dem istället för att tala om Sahar om hennes drömmar, att tala om de 900 drömmar som tog slut vid Lampedusa.
Varför sätter de sig på överfulla båtar som är långt ifrån sjödugliga? Därför att alternativet är så mycket värre. Igen kommer jag sitta med rädda flyktingar med min vän från Palestina som levt som gömd på Västbanken och sedan här som asylsökande. Alternativet att leva med sin familj i Ramallah finns inte. Det är långt i från sant att det kommer gå bra

måndag 16 februari 2015

Meningslösa

En sak som Lena Andersson skrivit är ; allt måste inte ha en mening. Mordet på de människor som en ung man utförde under lördagen var fullständigt meningslösa vi behöver inte leta mening även om vi tror att vi då hittar något att angripa.
När samhället får barn som växer upp i en tillvaro där det inte finns något att förlora då krävs ett samhälle att ta ansvar. Det är något att angripa.

På den judiska kyrkogården finns ett monument med inskriptionen Rakel begråter sina barn hämtat från gamla testamentet.
Synagogan i Göteborg har sedan länge kamerabevakning över området,höga grindar och lås så även vid det judiska äldreboendet. Meningen är att skydda de som bor på boendet och de som vill besöka synagogan. Jag misstänker att de moskéer som finns i Göteborg har liknande skyddsberedskap. Romernas tält brinner den grupp som inte har råd med bevakning.
Jag minns min lärare i samhällskunskap som sade att historien aldrig går igen och länge trodde jag det men det var inte sant. Historien går igen och vi har inte lärt av den våldet blir till en vardag. Våld som inte har någon mening.
Skydd har mening ,omsorg har mening, kärlek har mening. Det nakna våldet är fullständigt meningslöst. De som ger våldet mening är terrorister de har ingen egentlig tro annat än på våld. De skyller sin blodtörst på religionen på politiska ideologier. Igen, det nakna våldet har ingen mening

Jag återgår till de barn som inte har något att förlora. Jag skriver idag
Alla nu som spekulerar om den danska mannen som mördade flera personer i Köpenhamn.
Hur lärde han sig hantera vapen ? Ett tips, i all enkelhet, han var med i ett kriminellt gäng.De brukar använda vapen.
Var fick han vapen ifrån, troligen genom det kriminella gänget och via kontakter på den anstalten han satt på. Varför får vi aldrig reda på men våldet var fullständigt meningslöst. Spekulerandet är lika så meningslöst . Meningsbygganden är tolerans öppenhet och solidaritet.

söndag 8 februari 2015

Hjälpare

I alla organisationer finns det personer som vill hjälpa men inte för att hjälpa andra utan snarare för att få uppmärksamhet och på något sätt laga sin egen trasighet. Det blir ett problem för de andra och leder till konflikter. Det blir även en börda för dem personen de tror sig hjälpa.
Gyllene regler för hjälpare.
1 Lova  ingenting säg istället vi försöker så gott vi kan men det kanske inte blir ett uppehållstillstånd
2 Inled aldrig ett förhållande med den du hjälper det förhållandet kan aldrig bli jämlikt och skadar mer än vad det hjälper.
3 Visa respekt för den du hjälper
4 Hjälp till självhjälp ta inte över det personen kan och klarar
5 Var lyhörd i gruppen av hjälpare kanske är du inte mest lämpad , respektera att andra kan något och till och med kan göra det bättre.
6  Var vänlig tydlig och visa respekt
7 Drar du i gång en process måste du vara beredd att det kan ta lång tid och att det kan vara jobbigt och besvärligt.men att du måste räkna med att vara kvar tills det är slut

Ibland drar processer ut på tiden och många försvinner på vägen har inte ork inte lust. Innan någon aktion ska på börjas bör frågan ställas . Hur mycket orkar vi om ett år ? Har vi över huvudtaget resurser att driva en kampanj i tre år?
Hur hanterar vi vår egen frustration. Det är inte en gång som jag har mött hjälpare med egen frustration som går ut över arbetet . Du stödjer den du hjälper och inte tvärtom.


tisdag 27 januari 2015

I askan av Auschwitz

I dag är det 70 år sedan ryska trupper gick in i Auschwitz. Tyvärr verkar Europa glömt det fruktansvärda och helt obegripliga faktum att miljoner och åter miljoner människor dödats i förintelse läger.
Sverige Demokraterna bjuds in för att medverka i minnesdagen idag . Hur kan det vara möjligt att länsstyrelse och andra politiska partier missat att den yttersta konsekvensen av rasism är Auschwitz Bergen - Belsen, Grini, Sobibor, Dauchau , Theresienstadt Babi Jar och många andra gravar
Vår Historia har ristat ett Kainsmärke i vår själ antisemitismen, islamofobin och antiziganismen som växer med brandbomber hot och misshandel  . Inbjudandet av ett rasistiskt parti till denna dag bidrar till att låta mänskligheten förblöda . Igen
Rasismen och fascistiska organisationer är en varböld som håller på att spricka.
I vårt samhälle håller något på att gå sönder åter igen
Vi antifascister socialister måste förena oss och driva ut rasisterna ur vårt samhälle snarare än bjuda in. SD för mig är ni inte välkomna
Vi glömmer aldrig aldrig någonsin konsekvensen av rasism
No pasaran

fredag 23 januari 2015

Anna

Det är slutet av augusti och fortfarande varmt till och med hett när Anna plockar bär flera spänner inte så långt hemifrån. Hon har ett barn en liten pojke snart ett år. När Anna kommer hem hör hon på radio det gör hon varje dag så även denna de talar om krig.
 Den här dagen är en ovanlig dag , Erik kommer hem tidigt han hostar . Blev det pengar nu eller var det löning som gick till något annat.Det är en märklig dag så varmt och ändå snart september . Det blev pengar och ingen sprit
  Hon skriver i sin almanacka vet inte vad som händer far hostar men är snäll. Ante går snart
Nästa dag hör hon på radion om Tyskland som gått in i Polen.
Fascismen tänker jag när jag många år senare skriver om Anna .
Anna går över till herrgården och hon möter Florrie eller Florence som hon kallas . Hon har hjälpt till med arbete för Anna. Florence har svårmod men är vänlig och hon ler och tar upp den lille i famnen .
Hon håller honom ömt och sätter ner honom. Han går inte än säger Anna men snart.
Är det sant ,säger Anna , med kriget . Blir det krig igen?
Jag vet inte Anna, svarar Florence .
År av krig betyder svält och fattigdom och det är vad Anna minns,hur hungern smakade med vattnig soppa och gröt . Hon har haft det bättre än många andra de hade i alla fall ett hus .
Erik var född som backstusittare och allra längst ner de hade inte mat för dagen utan led. Det hade gjort honom till vad han var idag.
Anna, du måste tänka på dig själv säger Florence . Anna är arbetarbarn och arbetar så mycket hon kan för sina barn. Hon går upp halvfem varje morgon lagar frukost och går till sitt arbete, tidigare har den minste fått vara med nu får den äldre pojken passa för de jobb hon gör. Tänka på sig själv gäller inte henne när skulle hon göra det. Hon knyter handen i fickan igen som så många gånger förr.

Kriget ,den 1 september så vet hon verkligen att ett nytt krig börjat hon gråter över gröten denna tidiga morgon. Det ligger skärvor av porslin över hela golvet när Erik blir arg slår han sönder det han ser. Hon lyssnar på radion ,jo tyska trupper har gått in i Polen de har nått Warzawa och Polen har givit upp upp kampen. Samtidigt så har Ante krupit upp ur soffan där han sovit och han reser sig varligt och tar sina första steg. Hon blir först så glad men skärvorna som hon just sopat upp , finns det något kvar . Ante sätter sig ned hon lyfter upp honom kysser hans röda kalufs. Hon vet vem som kommer få svälta nu när det är krig som det arbetarbarn hon är. Mjölk får de från storbonden hon har serverat på deras kalas. Kanske kan de få vete, gryn och annat också.
Pelle passar den lille i gläntan där hon plockar alla bär hon hittar ,alla vintrar är besvärliga men för
arbetarbarn är krigsvintrar än värre. Den lille har ätit blåbär och är blå runt hela munnenoch Pelle håller honom i handen när Anna plockar bär för allt hon är värd.

 Det är krig

fredag 16 januari 2015

Je suis Raif

Raif är politisk bloggare som dömts till tusen piskrapp och 50 varje vecka. Vilket egentligen innebär ett dödsstraff. Stöd vår kamp för att frige vår kamrat!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20133453.ab

Saudiarabiske bloggaren Raif Badawi döms för brott mot landets anti-nätbrottslag.